Miss Wilde´s bekännelser

Det är något som är fysiskt fel med mig. Jag bara vet det. Jag mår konstant illa och har alltid huvudvärk. Jag är så yr att rummet ofta snurrar runt då jag sitter i soffan. Jag ser prickar och är onaturligt trött. Inget orkar jag och har gått upp flera kilo. Tittar ofta på bilder då jag var slank, tränad och pigg. Så svårt att tänka sig nu.

Min terapeut i Karlstad ringer mig, men jag kan ej förmå mig att svara. Det ringer förbi mig. Det går ej att nå mig nu, och intrycket av att det går skulle bara vara en förställning. Ett nytt bedömningssamtal väntar också.

Men jag vill bara ut till skog och mark. Det är min djupa längtan: det att vända vedträn i en vedspis, att arbeta sig trött och det att höra sina dova steg i mörkret på mjuk mark. Helt andra ljud och tystnad. Vill vandra upp i bergen och få perspektiv, drömma mig bort i trädhorisonten. Förlora mig i långa bad med ett glas vin och en god bok. Röja marken och gosa med min katt. Känna doften av varma, svettiga hästar och snusa på ett strå. Enkelhet möter romantik. Vill känna mig levande och nöjd med livets små detaljer. Jag antar att det är som skillnaden emellan att älska och knulla; uthärda och leva; äta och njuta; fantisera och utföra bedrägeri. Det handlar om känsla och livspassioner; verklighet kontra ett nät av drömmar.

Ska ha middag på fredag och baka naanbröd. Har köpt ett Chardonnayvin från systemet, och suktat efter en dyr roséchampagne. Jag skall laga en mustig vegetarisk gryta med spännande kryddor. Ska drömma mig bort i maten; och krydda den med min lidelses alla nyanser.