Betraktelse av snö

Snön har så många färger idag,
och ingen av dem är vit.
Solen glittrar till med sin palett
som ett skratt i snön,
hela världen finns i dess nyanser,
för snön lever.

I snön yr min oformliga längtan
över taket färdas min längtan,
öve taken famnar den,
tomt;
i färska, blöta spår,
söker den en kropp.
Det är en längtan efter mig själv.

Jag färdas i tid igenom snöns kristaller.
Och vad är egentligen mest verkligt;
den man är dolt längst inne
eller vad man tvingas att vara?

Det snöar på de döda idag,
deras stenögon sticker upp ovan jord
och känner nyfiket in landksapet.
Snön en kontrast emot dödas blickar idag;
plötsligt alla färger och former,
så mjuka,
så nya,
under snöns vemod och ljus.