Lite tööl

Är tillbaka i Malmö sedan några dagar tillbaka. Tågresan tillbaka hit blev minst sagt en obehaglig upplevelse. Man kan nog säga att tåg och jag inte går ihop. Vilken rysare! Annars har jag ätit medicin i en vecka nu och mår något bättre även om jag är konstant orolig och onaturligt trött. Den som ser mig mest är min säng. Sedan har några andra biverkningar redan visat sig, men de håller jag tyst om.

Min Värmlandvistelse var en oerhört enslig och slitsam upplevelse med bland annat en otrolig incident i gökboetanda. Jag gick också omkring mycket i staden ensam och fikade samt tog kort. Tror nog att jag täckte in de flesta caféerna och blev betittad som den ensamme fikaren. Kommer aldrig att förstå vad som är konstigt med att dinera mol allena. En gång hade jag caféet Vero alldeles för mig själv och satt på uteserveringen och huttrade med en frostig hallonsmothie med kardemumma. Den enda andra person som uppenbarade sig var en överförfriskad man på innergården som inte lyckade med att få ut sin cykel.

Vidare var jag mycket i Mariebergsskogen och gooosade med djuren. En vitvirvlig get blev förälskad i mig. Jag går i marsvinstankar för tillfälet men längtar allra mest katt. Jag var också på universitetet i Karlstad och lunchade, såg pappas samtalsrum, kollade på Lerins målningar och hängde i biblioteket. Utöver detta var jag på landet i Nordby och satt vid sjön och försökte att njuta av alla katter och småfåglar. Jag hörde också göken och gick i skogsspåret vid mamma och Sven-Erik. De hade också en trevlig fest som jag och Dan var på när han var på besök. Mamma och jag hade en trevlig dag på stan då hon bjöd mig på fika och försåg mig med nya underkläder och en supersnygg svart klänning.

Jag och pappa åkte på en road trip och såg den enastående utsikten vid Tössebergsklätta. Var en kortis på Spa i Sunne. Ville stanna kvar. Blev kär i den lilla värmländska orten Lysvik ovh vill ha ett hus där. Tyvärr var Lerins galleri stängt och även Mårbacka så det fick vi ej se.

Min vän Anette hade en trevlig fest med trevligt folk och vi gick till Glada Ankan efteråt, där jag kände mig som en pensionär när jag tiggde mentholciggaretter av en yngling. Lärde känna en trevlig kvinna igenom Anette och vi tog en öl på Bishop´s Arms. Mycket mysigt! Jag hann också med att luncha på muséet och att se ett bluesband på Café August. När pappa fyller år den 13:e juli kanske vi skall se Sofia Karlsson på samma ställe. Min snälla fader har för övrigt givit mig en lap top så nu kan jag skriva överallt. Han stödjer följaktligen den äkta, sanna, eviga konsten ;).

Något oviktigt: jag har blivit så bystig på sistone. Vad jag än gör så är brösten i vägen. De är som en hylla att ställa kaffekoppen på. Det känns jätteobehagligt.

Lyssnar mycket på Sofia Karlssons tolkningar "Visor från vinden" just nu. Här följer tre av mina favoriter: njut! Bilder kommer när jag orkar.
kram
Miss Wilde