"If one tells the truth, one is sure, sooner or later, to be found out."

onsdag, juni 27, 2007

Allt är siffror

Världen är full av nummer. Universum är uppbyggt av siffror. Överallt skall nummer knappas in. Jag är en ansamling siffror. Genom en fullständig satsanalys kan hela mänsklighetens mening brytas ner till enkla nummer.

Min längtan är en siffra. Min åtrå är en annan siffra. Det jag inte kan kommunicera, det jag vill säga men inte kan, det jag försöker att uttrycka men aldrig lyckas, den kärlek som bara blåser förbi kan reduceras till bräckliga siffror i universums sifferkaos.

Siffror bestämmer vad man inte känner och vad man känner. De avgör hela ens beteende; vem man kysser, vem man hatar och vam man är likgiltig inför.

Men kropp består av siffror så som himlen innehåller stjärnbilder. I varje förmål, i varje färg och känsla kan en siffra spåras.

Våra kyssar är variationsrika. De känns i hela kroppen och i hela själen. De skiftar i siffror. När vi sover i varandras armar smälter våra siffror ihop liksom vi andas varandras luft igenom våra trötta munnar.

Din vackra kropp är ett konstverk av siffror. Jag kan inte tyda den eller resten av dig, men jag slänger mig in i din sifferlek och kysser din kropps alla siffror. Dina smaker är som stjärnor i min mun, på min goms himmel lyser dina siffror klara.

Dina ögon har tusentals uttryck och jag älskar dem alla. Färgerna i dina irisar skiftar så som årstiderna. I din blick finns universums alla nyanser representerade, och när du ser på mig värmer du min värld. Jag stiger in i dina irisars magnetiska blå marker. Där vill jag vara, i ditt sifferland. Dina ögon konspirerar med din muns vekhet. Och jag kysser orden som kommer ur din mun. Jag omger mig med dem. Ditt språk är en värld. Den lyser upp min värld och sänder pirrningar längs min ryggrad och stänker in min alltför grå vardag med glitterskyar. Jag räknar dina läppars alla olika rörelser över mina.

Jag går vilse i dig och kan inte tyda din koder. Jag irrar, anstränger mig men mina siffror räcker inte till. I en jämförelse med världen har jag blivit siffran noll för dig. Att ha den siffran fäst vid sig är tungt. Det gör ont att bära ett sådant likgiltighetens tecken. Jag undarar hur ens siffervärde kan ändras så och varför man inget kan göra för att påverka. Mina motiv är rena. Men något likhetstecken sätts aldrig mer emellan oss. Vi lever på var sin sida om ett skiljetecken. Jag axlar din tvetydighet och ditt stora frågetecken. Jag ligger på minus och kommer aldrig mer på pluss. Jag är en överbliven siffra i en olöst ekvation.