En annorlunda vandring

Visst är det fullt möjligt att låta sina nakna tår försiktigt och långsamt glida längs någons ryggvalv, liksom man målar en tavla med lätta penseldrag. För tårna har en säskild blick när de för första gången känner in någons suddiga väsen.

Mina tår vandrar över din kropp. Dina marker är lika varierande som ett Nya Zeeländskt landskap. Dina olika regioner har sina särskilda kryddor. De går stötvis igenom mina tår. Det är som om du vandrar mig, och jag vet inget om mina jordar och hur de smakar. Mina tår är bara redskap med vilka jag känner in din vegetations alla böljningar.

Visst är det fullt möjligt att få sina trötta tår omslutna av läppar. Du kysser din egen grönska, dina mystiska jordar då du tar en efter en av mina tår i din ömma mun. Salt hav möter skog och ljus. Detta är en utsökt smaksammanblandning; det att kyssa någons steg, någons inre marker, att vandra igenom hud; elektriskt.