Lavendel i mina ögon

Provence i min fantasi. Lavendelfält breder ut sig i sina odlingsrader. Jag ligger mitt i fältet och mina ögon fylls av blommornas lilahet. Min näsa vilar i lavendel. Jag är lätt och sval samtidigt som jag njuter av solen uppifrån. Ingen ser mig och jag ser ingen. Bara sval lavendel som böljar fram i vinden.

Kvällens kryddiga dofter när jag sitter på terassen. Jag har kommit hem. Aldrig förut har något känts som hem. I känslan finns mitt hem bland solrosors ljus och kvällars behagliga myskighet.

Jag skriver. Min kamera leder mig. När jag njuter av att leva som jag måste. Och jag följer mina ord; passionen får lov att finnas här och trycks inte ned. Detta är mitt hemilga rum passionata.

Kvinnorna har lagt stora brödkakor i fönstret i brödbutiken. Vi samtalar lite i nybakade ord och jag får med mig ett varmt bröd under armen som jag på kvällen avnjuter med en sallad med ungsbakade citroner och Merlotvin. Kärlek in i strupen; och jag äter landksapet med alla sinnen.

Passionen måste få en plats. Mina bara fötter möter sanden. Jag är i Nice och tänker bort alla andra människor. Man måste bada naken för att verkligen känna havets rörelser mot huden. Man måste våga något. Annars blir livet färglöst.

Ljus blålila, mjuka färger tar över mig när njutningen tar sin plats och tränger ut allt annat. I natt skall jag skriva. Utanför fönstret slumrande lavendel.