En djävulsgud

I djävulen finns en bit från gud och i gud en bit från djävulen, vilket blir extra tydligt om man inte ser dem som varandras självklara motsatser. Och om de blandas samman, skall det till slut bli svårt att avgöra vem som är gud och vem som är djävul. Där befinner jag mig, varken god eller ond utan en människa bestående av handlingar och tankar.

I filmen Faust från 1920-talet är Mefistofeles en gubbe med gubbmage. Så ser inte jag på djävulen, för djävulen är enligt mig en farligt snygg figur som måste behärska konsten att förföra och vinna över människor. Däför skulle jag nog inte kunna motstå djävulen. Gud däremot är hopplöst osexig i sitt långa skägg, som hänger ned ifrån himmelen.

När jag var en liten flicka trodde jag att gud var en jury som rådslog uppe bland molnen. På något vis känns den bilden mer realistisk än den av den skäggige gubben.

Så vem är du, gud eller djävul och vad blir vi om vi sammanblandas?