Färgers motstånd

En råkas hesa toner spelar med mitt döva hjärta,
in dit där inga människoljud längre inkräktar
självklart talar råkmusik.

Ett vaksamt hjärta på förhand avstängt,
blockerar alla rörelser till möjlig värme,
för att stänga ute det som förminskar
kvar är inget att beröra.

Du som irrar där ute,
kall och lämnad med en sorg,
du som stålar dig så tappert,
målar in dig i en icke-plats bortom allt,
obeträdd av såväl kränkare som vän,
öppna dig för det som stärker,
en enkel skönhet av eget val,
en chans till fria uttryck!

Återerövra makten ifrån och stäng ute det
som förlamar,
ta för alltid tillbaka din röst från det som förslavar
och snart klingar färger till försvar!