Len marsipankonjak i min liderliga mun

Vilar. Har varit på Willy's. Sovit som en stock efter jobbet. Var på landet idag. Det kändes bra. Såg djur. Längtar hästar, grisar, getter, hundar, katter, kaniner, marsvin och att gå i skogen och bada naken i sjöar.

Dricker bärnstenskonjak. Det är som att ta in ljus och jag njuter. Skall kolla på en film och vila mer. Tranströmmers ord svävar in i mig och förtrollar mig. Jag känner varje bokstav och varje strof lever i mig. Jag måste alltid ha med hans ord att gå in i. Där för det vara vackert, nyanserat, liderligt, klangfyllt, enkelt och vardagligt; bara som det är. Lars Lerin borde illustrera hans dikter. Det skulle bli en höjdare, verkligen! Varje ord tar tag i mig och jag blir berörd. Det finns något som hittar varje ens känsloläge och når in och berör. Dikter stödjer. Svårt att välja bland guld men jag citerar följande ord som passar just nu "Mina steg hit var explosioner i marken som tystnaden övermålar övermålar". Jag njuter konjak med dikt.

Det bränner behagligt i kroppen av spritens gulnade koppartoner. Ljusdrycken dansar i kupan och vågar upp mot sidorna udner min skrybordslampas mjuka sken. Och in kropp sänder ut som heta impulser; och något romantiskt och längtande måste fortsätta att vandra. Själen flyter vilt ut i kroppen och jag vill kasta mig ut utan alla skyddande anordningar. Bland granars rand en säker romantik, ur min mun varma, ömma kyssar som förseglar tysta ord. Och jag vill leva utanför kroppen och vandra igenom de djupa skogarna.

Och varje del av min kropp skriker sensuellt som vore den del av en erotisk orkester med myllrande klanger, och mina ord blandas med kroppen. Vill känna hett vatten mot min hud. Vill vila avslappnat bland kuddar i klart konjaksljus och drömmande vandra, njuta.