Purpurata; ett rum utanför allt att gå in i; det valda

Har jobbat inom hemtjänsten i Tygelsjö. Jag var med en kollega på tvåmans turen och det gick bra. Hon är juste, rolig och trevlig med de äldre. Sov som en stock när jag kom hem. Orkade inte ens drömma.

Nu dricker jag Brämhultsjuice med jordgubb-apelsin och lyssnar på Lars Winnerbeck. Skall upp fem imorgon igen. Men det känns lugnt. En på mitt jobb är en ung tant som snackar skit om mig. Avskyr ryggradslösa människor som måste pissa in sitt revir och att bli tillsagd att göra saker som ett barn. Jag skojar med de elaka och anvädner min charm, så till slut skrattar de åt min ironi. Och skratten smittar.

Hinner inte emd mina vänner. Saknar er alla. Eva, hoppas att du har det bra i Spanien. Saknar dig! Skall vila lite nu och hångla med Thomas Tranströmmer. Njuter av att vara hemma och pyssla. Njuter och drömmer. Ryggen är något bättre.

Stressas av att mina noveller ej ges tid att komma ut. De finns inom mig. Karaktärer bultar och vill ut. Det råder en bristande överbefolkning.

Omger mig med Cyklamens friskhet. Matar min orkidé med dess veckoranson av lagom tempererst vatten, tre matskedar;
och stiger in i dess inbjudande purpurata,
som att omge sig emd mjuka, valda väggar,
uppåt är taket fritt
när jag matar mig mig inåt med något som stärker