Natt på institutionen

Skall jobba natt och hålla mig vaken. Institutionskorridorer, spritade händer, vaksam tystand som bryts av larm. Jag har arbetat natt tidigare på LSS. Nu har jag 22 äldre personer på korttidsboendet. Det byts ut hela tiden. De dör, åker hem och får nya bostäder. Några av dem är väldigt oroliga och känns bra att få vaka över dem i natt.

Fryser så jag sakar. Vakande i mardrömssvett. Det räcker trydligen inte för vissa människor att såra en i verkligheten. Även i drömmen måste de in med sitt gift och styra riktningarna och hålla en vaken. Känner mig feberyr. Det är vänskapen jag saknar och förståelsen. Den kommer aldrig tillbaka. Det är för sent. För många gränser har överträtts för många gånger. Viljan finns ej. Jobbigt att ej bli bemött. Jobbigt att ej betyda något, att inget få veta, att inte få at del. Men det är skitsamma nu.

Skall få varmt te ned i mig. Mjuka, vänligt varma klunkar, omhuldande ned i mig som en skyddande kram in i systemen.