Nakenbad i turkiet

Vi har åkt över till Marmaris från Rhodos. Jag är överhettad av att vandra runt i staden. På stranden är sanden glödhet mot mina bara fötter. Jag springer snabbt ner till havet och kastar mig i vattnet: mitt ansikte mot solen. Vill egentligen bada naken men det får man inte göra det här, men jag låtsas att mina kläder överger mig. Saltkrtistaller mot min darriga, pirriga, syndiga sommarhud; och kyssar som stramar.

För kroppar smakar bäst i sol med havet som rört sig över dem och lämnat sin krispiga kryddighet. Och sälta glider in i sälta. Kroppar smakar bäst i hav; fria. Under ytan äger busiga aktiviteter rum och skum möter skum.

Tygelsjö

Det tycktes tydligt för mig att mitt liv var inramat av arbete, bussar direkt efter slutad tid till gymet, mat, sängen, drömmar om sängen, film, och dessa ingredienser om och om igen.

Så kom våren för tidigt och jag tilläts vara ingen utan relationer där jag utgjorde positioner mot andras positioner. Ur marken hade tidiga blommor skjutit upp och i mig väcktes övervintrade lustar.

På knotiga, nakna trädarmar satt duvor spejandes och i buskar levde grenar av småfåglars vingar. Och jag togs med dit all längtan vandrar och mina armar flöt ut i vingar och jag steg mot himlarna.

Ingen ram och ingen gräns. Jag lever utanför min kropp. Min kropp är bara flyktiga toner, bortglömda ord til en dikt jag mumlade en gång. Som då jag stal en poesisamling av Ekelund på biblioteket. Det var innan jag upptäckt Ekelöf.

Ord som vingar att skapa fria vägar och ord som snaror att begräna. Så lätt att stjäla från varandra och svårare att ge ord som vecklar ut vingar.

Som om jag inte skulle ha kysst varje fjäder på dina vingar om jag bara kunnat och visat dig vägen dit längtans toner stiger och aldrig slutar färdas.

Kyss inåt

Ute på kvällshimlen liknar molen ett landskap hos Turner. Penseldrag och havet som stormar mot himlen. Inom mig stormar som vänder om och inåt. Det är samma vindar och samma stormvarning febrig mot ryggraden....

Som leds man av sin egen storm och först finner ro i bombastiskt färgkaos från konstnärenss pensel. Han vet mitt inre och han tar upp mina stormar till stjärnorna.

Som om benstommen i mig bestod utav stjärnstorm. Min grund är de vilda vindarna längs hedarnas karga mark. Och jag ropar ut igenom konstnärens pensel, men mitt skrik är lika tyst och färglöst som stenens.

Ramlös rör sig himmlen ikväll. Den skriker inåt och kliver rastlös ur konstnärens färger. För min storm äger inte fägernas begränsning. Den är bara min.

Vinterns blick av Tomas Tranströmmer

Jag lutar som en stege och når in
med ansiktet i körsbärsträdets första våning.
Jag är inne i färgernas klocka som ringer av sol.
De svartröda bären gör jag slut på fortare än fyra skator.

Då träffas jag plötsligt av kylan från långt håll.
Ögonblicket svartnar
och sitter kvar som yxans märke i en stam.

Från och med nu är det sent. Vi ger oss av
halvspringande
utom synhåll, ner, ner i det antika kloaksystemet,.
Tunnlarna. Där vandrar vi i månader,
halvt i tjänst och halvt på flykt.

Kort andakt när någon lucka öppnar sig över oss
och ett svagt ljus faller.
Vi ser uppåt: stjärnhimlen igenom avloppsgallret

Tranströmmer i mitt hjärta

Tranströmmer får mitt hjärta att lyfta. Inom mig brottas hans ord med alltför mycket påskgodis i olika kulörter. Feber i mina leder som en omvandlad längtan. Snart får jag och Tranströmmer språkas på Viktväktarna och hitta nya viktlösa ord. Hur många points kan ditt språk öevrsättas till? Lätt eller tungt passeras igenom hanubus våg.

I den inre överbefolkningen säger Tranströmmer svalt till mig och mitt språks äkthet vecklas ut och det är som att möta en kär, sakand vän:

På vägen dit smattrade ett par uppskrämda vingar, det var allt. Dit går man ensam. Det är en hög byggnad som helt och hållet består av springor, en byggnad som alltid vacklar men aldrig kan störta. Den tusenfaldiga solen svävar in igenom springorna. I spelet av ljus råder en omvänd tyngdlag: huset förankras i himlen och det som faller, falelr upåt.

Där får man vända sig om. Där är det tillåtet att sörja. Där vågar man se vissa gamla sanningar som annars hålls nedpackade. Mina roller på djupet, de flyter upp där, hänger som de torkade skallarna i förfädershyddan på någon melanesisk ö. En barslig dager kring de hiskliga troféerna. Så mild är skogen.

Inte frisk

Något står inte rätt till. Har en sådan hemsk yrsel och har haft det länge. Nattens jobb var så slitigt när jag mår så dåligt. Snart väntar ett nytt ensmat nattskift. Vet ej hur jag skall orka. Dessutom smyger skumma personer omkring på natten i huset där jag jobbar.

Sänghångel

Jag jobbar en massa och tycker det är ganska kul, utom sjukt tidigt på morgonen då jag skall tvinga upp och åka med idioter på bussen. Nu jobbar jag två nätter i rad i alla fall. På söndag är tiderna 8-20 så jag påskräddas helt.

Har fått jobberöm i en bajsdramatisksituation när jag trodde jag skulle få skäll. Det känns fint. Ánnars är min våta dröm just nu att hångla med min säng. Något annat libido existerar ej. Jag älskar att tryna i min säng och kan nästan somna var som helst. Lyssnar musik och ser film. Det är en mjuk isolata som gäller som jag endast lämnar för vin och buserier.

Kommit igång med träningen på dyrt gym och det känns bra. Snart väntar frimärksauktion, mammabesök och amsterdamsexil. Längtar.

Blandat

Gått med i ett nytt gym. Det var en nära-döden-upplevelse att börja träna igen. Är i en sådan dålig form så jag tvingas äta lite fisk tillfälligt. Men jag hänger i. Massa roliga saker kan man träna på gymmet. Annars jobbar jag en massa.

Har bokat en resa till Amsterdam. Skall bli skönt att komma dit. Börjat titta på resor till London. Vi åker dit i jul. Första veckan i juni åker jag på badsemester antagligen till Grekland.

På önskelistan sen står Rom, Venedig, Berlin, Canada, New York, Dublin och Australien så jag måste spara en del